2012 va ett år med stor sorg. Att börja året med att få reda på att min mamma har obotlig cancer eller som de säger 10% lever i 10 år.
10 år!! Tittar på prinsen min å inser att vid 13 års ålder så kanske han inte har sin mormor kvar.
Jag kämpar hela våren å sommaren för att hålla mig över vatten ytan.
Jag får reda på att min pappas behandling inte tar längre, de säger att de bara är månader att prata om.
Hösten kommer, jag blir ensam med två barn, kommer inte att gå in på närmare varför, men ordet ensam fick en ny innebörd.
Slutet på året, min pappa dör, mina barns morfar finns inte längre.
Ordet ensam gör sig ännu mer påmind
Jag hoppas aldrig ordet ensam infinner sig i mitt liv igen, utan att ordet lycka växer in i mitt liv mer å mer.
2013 = Lycka
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar