Jag har gått som i dvala idag, bara varit och har försökt att njuta av tillvaron. Inte försökt att tänka eller känna efter och det har varit riktigt gött.
Nu när båda barnen sover och man sitter ensam så känner jag att de är dags att summera all information och fakta som kommit upp.
Inte lika ledsen och känner inte att allt är hopplöst, utan nu ser jag att det finns stora chanser till att de ska bli bra.
Jag är inte ensam och kommer inte att vara de heller. MEN jag hoppas att de människor som inte visar att de finns och bryr sig, snart kommer fram och visar de. För annars så är det de som blir lidande i slutändan.
Kram på er .......... Ingen nämnd, ingen glömd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar